Publicerat i Folkvett nr 4/2003.

Torbjörn Holmgren: Pseudovetenskap. Göteborg: Farisé förlag, 2003, 96 s.

Det är ont om kritiska översiktsböcker om pseudovetenskap på svenska språket. Jag känner bara till en modern bok som försöker ta ett helhetsgrepp, Vetenskap och ovetenskap av Sven Ove Hansson [1]. För några år sedan kom visserligen den läsvärda antologin Högskolans lågvattenmärken [2], men den behandlar bara pseudovetenskap i universitetsvärlden. Några utländska böcker har översatts, men de bästa har många år på nacken [3, 4]. Därför är det med stor förväntan jag öppnar Torbjörn Holmgrens bok Pseudovetenskap, utgiven på eget förlag.

Det är en tämligen teoretisk betraktelse. Holmgren försöker finna gemensamma fel i många pseudovetenskaper, och han är särskilt intresserad av vetenskapsfilosofiska resonemang. Det centrala kapitlet i boken behandlar nio tillräckliga (men ej nödvändiga) kriterier på pseudovetenskap.

Så här skriver Holmgren i förordet: “I vad mån det som står i denna bok sammanfaller med andras tankar, skall jag inte bedöma. Denna bok gör inte anspråk på originalitet. Därför anger jag inte några källor, eftersom det är mig likgiltigt om någon annan redan tänkt vad jag tänkt” (s. 7). Detta låter kanske oskyldigt, men egentligen är det en förklädd ursäkt. Stora delar av Pseudovetenskap utgör nämligen direktöversättningar ur Daisie och Michael Radners bok Science and Unreason [5], vilket inte framgår. Exempelvis återfinns de nio kännetecknen på pseudovetenskap där. Om Holmgren velat komma med något nytt kunde han t.ex. ha jämfört Radner & Radners lista med Sven Ove Hanssons sjupunktslista över samma sak [1] och diskuterat vilka kriterier han finner bäst.

Holmgren har inte kopierat rakt av. Än förkortar han, än lägger han till eget stoff. Genomgående har han infogat ett stort antal hänvisningar för vidare läsning, mestadels Folkvett-artiklar. Trots detta råder inget tvivel om att Holmgrens förfarande går långt utanför gängse publicistiska råmärken.

Det är tråkigt att anklaga någon för plagiat, men eftersom jag känner till förlagan är det oundvikligt. Pseudovetenskap innehåller många intressanta uppslag som är väl värda att presentera på svenska språket, men då de bästa bitarna är tagna från Science and Unreason, vill jag främst rekommendera Folkvetts läsare att konsultera Radner & Radners idéer i original.

Jesper Jerkert

Referenser

  1. Sven Ove Hansson: Vetenskap och ovetenskap. Stockholm: Tiden, 1995 (2:a uppl.).
  2. Sven Ove Hansson & Per Sandin (red.): Högskolans lågvattenmärken. Stockholm: Natur & Kultur, 2000.
  3. Joseph Jastrow: Villfarelser och vetande. Stockholm: Natur & Kultur, 1939. (Original: Wish and Wisdom, 1934. Omtryckt som Error and Eccentricity in Human Belief, 1962.)
  4. Martin Gardner: Vetenskap och humbug. Stockholm: Natur & Kultur, 1955. (Original: In the Name of Science, 1952. 2:a upplagan bar titeln Fads and Fallacies in the Name of Science, 1957.)
  5. Daisie Radner & Michael Radner: Science and Unreason. Belmont, CA: Wadsworth, 1982.
Vetenskap och Folkbildning