Publicerat i Folkvett nr 1/1991.

I Folkvett nr 3-4/1989 lovade jag att försöka belysa en del av den forskning som bedrivits kring de biodynamiska jordbruksmetodernas effektivitet. Detta visade sig vara lättare sagt än gjort, eftersom det mesta gjorts utanför Norden och därför är svårt att få tag i. Från Sverige lyckades jag dock få tag i en licenciatavhandling (Pettersson 1969) och ett examensarbete (Arvidsson 1983), båda utförda vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. En granskning av dessa två arbeten ger ingen fullständig bild av forskningen inom området men kan kanske fungera som stickprov. Om de är representativa eller ej har jag svårt att bedöma.

Pettersson 1969

I denna undersökning studerades hur växtplats, gödsling och biodynamiska preparat påverkade främst kvaliteten hos matpotatis. Försöket utfördes på fyra gårdar i södra Skandinavien.

I metodbeskrivningen anses försökens främsta svaghet ligga i att det på varje försökslokal saknas upprepning, dvs flera parallella försök. En annan svaghet, som inte påpekas, finns i jämförelsen mellan preparatbehandlade och icke preparatbehandlade ytor. De biodynamiska preparaten rörs ut i vatten innan de sprutas ut över de ytor som ska behandlas (jfr Folkvett nr 3-4/1989), men i metodavsnittet står inget om att vatten utan preparat sprutats ut över kontrollytorna. Detta kan förstås bero på ett misstag vid beskrivningen av försöksmetodiken, men är annars svårförklarligt.

Resultaten av undersökningen är hur som helst inte entydiga. Knölskörden är ungefär lika stor med som utan preparat (något större utan, men skillnaden är inte signifikant. Inte heller när det gäller kvaliteten finns mycket att säga. För en viss kvalitetsegenskap (flera undersöktes) kan kvaliteten vara högre ena året med preparat, andra året lägre, och signifikanta skillnader uppnås vanligen inte.

Arvidsson (1983)

Här undersöktes om kvartsmjöl respektive det biodynamiska kiselpreparatet (dvs preparerat kvartsmjöl) har någon effekt på spenat.

I detta försök behandlades alla paraceller korrekt, dvs med vatten, vatten med kvartsmjöl eller vatten med kiselpreparat. I alla fall rördes vattnet enligt konstens alla regler (jfr Folkvett 3-4/1989). Den största svagheten i försöket var att det kvartsmjöl som användes som det var och det som “omvandlats” till biodynamiskt preparat visade sig ha helt olika kornstorlek, 20 respektive 2,5 mikrometer i genomsnitt.

Detta förde med sig andra skillnader, som att antalet kristaller som fastnade per bladyta vid besprutning av spenaten blev olika. I ett försök blev resultatet 300 respektive 10.000 kristaller per cm2 bladyta för kvartsmjöl respektive preparat. Författaren spekulerar i att ljusspridnings- och skuggningseffekterna, som bör skilja sig mellan de olika kristallstorlekarna, kan ligga bakom skillnaden mellan de kvartsmjölsbehandlade och preparatbehandlade plantorna.

Så till skillnaderna. Den enda skillnaden som kunde uppvisas var att torrsubstanshalten var signifikant högre i de preparatbehandlade leden än i de andra leden. Dessutom fanns en svag, men ej signifikant tendens till att preparatbehandlade plantor utvecklades något snabbare.

Säkerligen på grund av problemet med kvartsmjölets (preparat eller ej) olika kornstorlek blir författarens slutord: “Prepareringsprocessens betydelse och funktion är oklar.” En helt riktig slutsats.

Sammanfattning

De två svenska undersökningar som jag har studerat ger inga klara besked om att de biodynamiska preparaten har någon effekt. Förutom att signifikativa skillnader sällan uppnås har behandlad gröda ibland bättre kvalitetsvärden eller högre skörd än obehandlade växter, ibland är det tvärtom.

Undersökningarna ger heller inga ledtrådar till hur de biodynamiska preparaten eventuellt kan tänkas fungera.

Enligt min mening har det biodynamiska jordbruket ganska fantastiska och från vetenskapligt etablerade teorier mycket avvikande idéer. Därför krävs det betydligt mer än vad som presteras av Pettersson och Arvidsson för att övertyga om att de biodynamiska metoderna verkligen har någon effekt. Det krävs vattentäta undersökningar med entydiga resultat för att kullkasta teorier som testats under lång tid.

Lars Hedenäs

Referenser

  • Arvidsson, T. 1983. Effekten av kvartsmjöl och det biodynamiska kiselpreparatet 501 på spenat. Examensarbete i växtfysiologi. Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.
  • Pettersson, B. D. 1969. Verkan av växtplats, gödsling och tillväxtreglerande substanser på matpotatisens kvalitetsegenskaper. Licentiatavhandling i växtodling vid Lantbrukshögskolan. Uppsala. Nordisk Forskningsring. Meddelande nr 23.