post id: 19788
    cats: 1
    out: 1
    tn: https://loremflickr.com/960/480/nature,sky,clouds?lock=19788
  
Skeptisk måndag

Rosalind Franklin

En pionjär inom DNA-forskning

Rosalind Franklin (1920-1958) var en brittisk forskare som gjorde viktiga upptäckter inom området röntgenkristallografi och hon utvidgade tveklöst vår förståelse för olika ämnens molekylära strukturer. Hennes arbete inom kolindustrin var avgörande för hur vi idag klassificerar och förstår olika kolämnen och utgjorde grunden för hennes doktorsexamen i kemi.

Rosalind Franklin (Wikimedia commons, MRC Laboratory of Molecular Biology)

DNA-strukturen

Efter andra världskriget var hon verksam i Paris och blev expert på röntgendiffraktion genom sitt fortsatta arbete rörande kolbaserade strukturer av kol och grafit. På King’s College i London fick hon på 1950-talet i uppdrag att arbeta med DNA-molekylstrukturen tillsammans med kollegan Maurice Wilkins. Franklin och Wilkins kom dessvärre inte överens särskilt bra och de arbetade därför vidare med olika modeller av DNA-molekylen. I slutet av 1951 hade Franklin kommit fram till att strukturen var spiralformad och i början av 1953 att den var en dubbelspiral. Vid den tiden träffade hon och Wilkins de båda Cambridgeforskarna James Watson och Francis Crick. De använde Franklins röntgenstrålebilder för att förfina sitt arbete med att konstruera den DNA-modell som publicerades i Nature 1953. Franklin och Wilkins omnämndes bara i en fotnot.

Rosalind Franklins berömda ”Foto 51” som bidrog till förståelsen av DNA-molekylens struktur

Vidare arbeten

Franklin fortsatte sitt arbete inom röntgenkristallografi och fastställde bland annat hur polioviruset är strukturerat. Hon avled i livmoderhalscancer i april 1958. 1962 gick Nobelpriset i kemi till Crick, Watson och Wilkins för deras upptäckter rörande DNA. Reglerna förbjuder postuma nomineringar eller delning av utmärkelser på mer än tre personer så Franklin inkluderades inte. En annan kollega till henne, Aaron Klug, fortsatte hennes arbete och tilldelades Nobelpriset i kemi 1982 för sin “utveckling av kristallografisk elektronmikroskopi och [sin] strukturella bestämning av biologiskt viktiga nukleinsyraproteinkomplex”. Hade Rosalind Franklin levt så hade hon sannolikt delat detta med honom.

Eftermäle

Rosalind Franklin räknas som en de mest förbigångna forskarna i Nobelprisets och vetenskapens historia, och hon anges ofta som ett exempel på hur kvinnliga forskare regelmässigt ignoreras. Det är onekligen sant att män är oproportionerligt representerade i Nobelprissammanhang och att många kvinnor som har gjort extraordinära upptäckter har berövats på sina upptäckter av manliga kollegor. Och det hjälper inte saken att James Watson var en person som offentligt ofta förde fram både sexistiska och rasistiska åsikter.
Ändå är det så att eftersom Rosalind Franklin dog redan 1958 så kunde hon enligt reglerna inte komma ifråga för Nobelprisen 1962 eller 1982, hur välförtjänt det än hade varit. Avslutningsvis så får vi konstatera att Rosalind Franklin tveklöst är en person som för alltid bör minnas för sitt banbrytande bidrag till vetenskapen.
 
Länkar:
Rosalind Franklin (Wikipedia)
James Watsons problematiska värderingar (the Independent)
 

Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresseområden, dvs vetenskap, pseudovetenskap, myter eller konspirationsteorier.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vetenskap och Folkbildning