Allmänna påståenden som upplevs specifika

Att utöva “cold reading” är en samling av knep och manipulationer för att få det att verka som om man kan läsa tankar eller veta förmodat okänd information. Tekniken kan användas av andemedier eller siare och andra för att ge sken av att de har mystiska eller övernaturliga krafter.

Det går till stor del ut på att göra allmänna påståenden och tolka den andra personens reaktioner. Får man en positiv reaktion är det bara att fortsätta, annars byter man snabbt fokus. Om det görs rätt kan den som blir spådd eller blir “läst” vara helt omedveten om att mediet eller siaren bara upprepar fakta som den utfrågade själv har bekräftat eller berättat. Den som blir läst vill ju allmänhet ha svar och att det ska fungera och är därför ofta benägen att “hjälpa till”. Cold readers kan underlätta detta genom att tala långsamt och göra pauser för att “koncentrera sig”, vilket lämnar mycket utrymme för den andre att fylla i tomrum i konversationen.

Efteråt minns man helst det som cold readern sade som var rätt och glömmer det som inte stämde. Man är ofta inte heller medveten om hur mycket information man själv bidrog med. En annan del av cold reading är att bara dra slutsaster från någons ålder, kön, etnicitet, accent, ordförråd, kläder, frisyr etc. “Cold readers” kan använda sådan uppenbar information för att göra ganska specifika påståenden som i stunden verkar rätt unika men i verkligheten bara är kvalificerade gissningar.

Cold reading i grupp

Cold reading kan också vara effektivt för hela grupper av personer samtidigt. Om man står inför en stor publik av som består av äldre och medelålders personer är det inte svårt att gissa att många i publiken har förlorat en förälder eller kanske en make eller maka. Ofta är det till exempel lätt att gissa vad som är vanliga förnamn för den gruppen. Då är det bara att slänga ut sådana förnamn på måfå och säga “jag känner en närvaro av ett ett namn som börjar på J, kanske Johan, Jörgen eller Johannes…?” Om ingen ger sig tillkänna kan man fortsätta med “Nja, kanske inte Johannes, snarare Hannes eller Hans…?”

Om man inte kommer nån vart kan man byta taktik och istället börja ställa rena frågor som “Vem här har förlorat en förälder i cancer?” Det kan verka som rent fusk, men det kan ändå göra stort intryck på publiken om det leder till att någon räcker upp handen och gråtande berättar om en nyligen avliden nära person som vagt påminner om något som cold readern har sagt.

Är cold reading alltid oärlig?

Intressant nog är det fullt möjligt att utöva cold reading utan att inse vad man gör. Man kan helt enkelt råka snubbla över en taktik som verkar leda till att man plötsligt “vet” massor om okända personer. Det omvända kan också hända att man börjar sin karriär som bedragare eller i syfte att bara underhålla. Men när man igen och igen får bekräftat av de man “läser” vilken fantastisk förmåga man har så kan det leda till att man faktiskt tror att det fungerar.

Det finns även skeptiker som sysslar med cold reading både som underhållning och i upplysningssyfte. En sådan är amerikanen Mark Edward som också har skrivit flera böcker om ämnet. 2017 besökte han bland annat Sverige och demonstrerade sina “förmågor” på skeptikerpubar i Stockholm och Malmö som arrangerades av VoF.

Länkar:
Cold reading (Wikipedia)
Cold reading (VoF)
Mark Edward (Skeptical Inquirer)

Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresseområden, dvs vetenskap, pseudovetenskap, myter eller konspirationsteorier.