Magiskt tänkande

”…magiskt tänkande är ”en fundamental dimension av ett barns tankevärld.””  — Zusne och Jones

”…magical thinking is ”a fundamental dimension of a child’s thinking.””  — Zusne och Jones

Enligt antropologen Dr Phillips Stevens Jr. består magiskt tänkande av flera delar, bland annat tron att alla ting är sammankopplade med varandra genom krafter och energier som överstiger såväl fysiska som andliga kopplingar. Magiskt tänkande inympar speciella energier och krafter i många saker som ses som symboler. Enligt Stevens ”tror den överväldigande majoriteten av världens folkslag … att det finns verkliga kopplingar mellan symbolen och vad den betecknar och att någon verklig och möjligtvis mätbar kraft flödar mellan dem.” Han menar att det finns en neurobiologisk grund för detta, även om den exakta innebörden i varje symbol bestäms kulturellt. (Vissa symboler är dock universuella, som ägget, eld, vatten. Därmed inte sagt att ägget, eld eller vatten symboliserar samma saker i alla kulturer.)

En av de grundläggande principerna i magiskt tänkande är uppfattningen att saker som liknar varandra är kausalt sammankopplade på ett sätt som undflyr vetenskaplig testning (likheternas lag). En annan grundläggande princip är tron att ”ting som har varit antingen i fysisk kontakt eller i rumslig eller tidsmässig anslutning med andra ting behåller en koppling efter att de har separerats” (smittans lag) (Frazer; Stevens). Tänk på helgonreliker som förmodas överföra andlig energi. Tänk på synska detektiver som hävdar att de kan få information om en försvunnen person genom att vidröra ett föremål som tillhör den försvunna (psykometri). Eller tänk på husdjursmediet som hävdar att hon kan läsa din hunds tankar genom att titta på ett foto av din hund. Eller tänk på Rupert Sheldrake’s kroppsresonans. Som av en händelse studerar Sheldrake dessutom synska hundar.

Enligt psykologen James Alcock är

”‘Magiskt tänkande’ tolkningen av två händelser som händer tätt intill varandra som att den ena orsakade den andra helt utan att bekymra sig om orsakssambandet. Om du till exempel tror att korsade fingrar kan ge dig bättre tur så har du associerat fingerkorsandet med påföljande välkomna händelser och tolkat in ett orsakssamband mellan de två.” ”‘Magical thinking’ is the interpreting of two closely occurring events as though one caused the other, without any concern for the causal link. For example, if you believe that crossing your fingers brought you good fortune, you have associated the act of finger-crossing with the subsequent welcome event and imputed a causal link between the two.”

På så vis är magiskt tänkande källan till många vidskepligheter. Alcock anmärker också att vi på grund av vår neurobiologiska uppbyggnad har en benägenhet för magiskt tänkande och att kritiskt tänkande därför ofta försvåras. Tänk på post hoc ergo propter hoc och på Monte Carlo-misstaget. Tänk på att försöka förstå eller tolka meningen med sammanträffanden.

Zusne och Jones (1989: 13) definierar magiskt tänkande som tron att

(a) överföring av energi eller information mellan fysiska system kan ske utan några andra orsaker än att systemen antingen liknar varandra eller att de har sammanfallit i tid och rum, eller (b) att ens tankar, ord eller handlingar kan åstadkomma enskilda fysiska effekter genom metoder som inte styrs av normala principer för hur energi eller information överförs.

(a) transfer of energy or information between physical systems may take place solely because of their similarity or contiguity in time and space, or (b) that one’s thought, words, or actions can achieve specific physical effects in a manner not governed by the principles of ordinary transmission of energy or information.

Två av de tydligaste exemplen på magiskt tänkande är Jungs uppfattning om synkronicitet och Hahnemanns uppfattning om homeopati (Stevens). Andra exempel skulle vara tillämpad kinesologigrafologi(Beyerstein), kiromantik och telekinesi.

Övriga vetenskaper har tagit oss ifrån vidskeplighet och magiskt tänkande; parapsykologi å andra sidan försöker leda oss in i den. Dean Radin (1997), en framträdande försvarare av parapsykologi, anmärker att ”tanken att sinnet råder över materia är djupt rotad i österländsk fiolosofi och uråldrig tro om magi.” Men hellre än att säga att det nu är hög tid att gå vidare och ge upp magiskt tänkande och barndomen, kritiserar han ”Västerländsk vetenskap” för att förkasta sådana uppfattningar som ”bara enkel vidskeplighet”.

Vidare läsning

Webb

Bild:Us.png Why Bogus Therapies Often Seem to Work av Barry L. Beyerstein
Bild:Us.png Alcock, J. (1995) ”The Belief Engine,” Skeptical Inquirer. 19(3): 255-263.
Bild:Us.png Stevens, Jr., Phillips. (2001) ”Magical Thinking in Complementary and Alternative Medicine,” Skeptical Inquirer. November/December.

Artiklar / böcker

Bild:Us.png Beyerstein, Barry. ”Graphology,” i The Encyclopedia of the Paranormal, red. Gordon Stein (Buffalo, N.Y.: Prometheus Books, 1996), sid. 309-324.
Bild:Us.png Beyerstein, Barry och Dayle F. Beyerstein, red., The Write Stuff – Evaluations of Graphology, the Study of Handwriting Analysis (Buffalo, N.Y.: Prometheus Books, 1991). Läs artikeln
Bild:Us.png Frazer, James George. (1911-1915). The Golden Bough: A Study in Magic and Religion. Tredje utgåvan. London: Macmillan. Touchstone Books 1996.
Bild:Us.png Harrold, Francis B. and Raymond A. Eve (1995). Cult Archaeology & Creationism: Understanding Pseudoscientific Beliefs About the Past. University of Iowa Press.
Bild:Us.png Neher, Andrew The Psychology of Transcendence (1980). Prentice-Hall-utgåvan har utgått men begagnade exemplar kan finnas på Amazon.com. Boken återutgavs 1990 av Dover Books som Paranormal and Transcendental Experience.
Bild:Us.png Radin, Dean (1997). The Conscious Universe – The Scientific Truth of Psychic Phenomena. HarperCollins.
Bild:Us.png Reed, Graham. The Psychology of Anomalous Experience: A Cognitive Approach (Buffalo, NY: Prometheus Books, 1988).
Bild:Us.png Rosengren, Karl S. m.fl. red. (2000). Imagining the Impossible : Magical, Scientific, and Religious Thinking in Children. Cambridge University Press.
Bild:Us.png Vyse, Stuart A. Believing in Magic: The Psychology of Superstition (Oxford University Press 2000).
Bild:Us.png Zusne, Leonard och Warren Jones. Anomalistic Psychology: A Study of Magical Thinking andra utgåvan. (Lawrence Erlbaum Assoc. 1989).