Bortförande av utomjordingar

”…trots det faktum att vi människor är stora samlare av souvenirer så har inte någon av dessa personer [som påstår att ha varit ombord på ett flygande tefat] hämtat tillbaka så mycket som ett utomjordiskt verktyg eller artefakt, vilket kan, en gång för alla, avgöra UFO-mysteriet.” – Philip Klass

”Utomjordingar, om och när vi hittar dem, kan vara så utomjordiska, så annorlunda från mänskligheten så att de underminerar meningen av något utbyte vi kan ha, eller t.o.m. gör ett sådant utbyte omöjligt.” – Henry Gee

Det finns en utbredd tro att utomjordiska varelser har rest till jorden från någon annan planet och gör reproduktiva experiment på några få utvalda. Trots den otroliga beskaffenheten av denna tro och en brist på trovärdiga stödjande bevis, så har en kult växt upp kring det. Enligt en Gallup-undersökning som gjordes i slutet av 1900-talet så trodde ca en tredjedel av amerikanerna att utomjordingar har besökt oss, en ökning med 5 % under det föregående århundradet.

Enligt lärosatserna av denna kult så kraschade utomjordingar i Roswell, New Mexico, 1947. USA:s regering hämtade den utomjordiska farkosten och dess besättning, och har i hemlighet träffats med utomjordingar sedan dess på ett ställe känt som Area 51. Uppgången av UFO-observationer är pga. ökningen av utomjordisk aktivitet på jorden. Utomjordingarna bortför människor i större antal, och lämnar andra tecken på deras närvaro i form av s.k. sädesfältscirklar, och är inblandade i Boskapsstympning, och emellanåt erbjuder uppenbarelser såsom Urantiaboken(?) till utvalda profeter. Stödet för denna tro om utomjordingar och Ufon består mestadels av spekulationer, fantasi, bedrägeri och ej rättfärdigade slutsater från ifrågasatt bevis och vittnesbörd. Ufo-dyrkare är även övertygade att det finns en regering och massmediakonspiration som mörklägger de utomjordiska aktiviteterna, vilket gör det svårt för dem att bevisa att utomjordingarna har landat.

Det är möjligt att det finns liv någon annanstans i universum och att något av detta liv är intelligent. Det finns en hög matematisk sannolikhet att bland de triljoner stjärnor i miljarder av galaxer finns miljontals planeter i åldern och närheten till en stjärna likartad med våran sol. Chanserna ser väldigt bra ut att liv har utvecklats på några av dessa planeter. Det är t.o.m. högst troligt att naturligt urval styr den utvecklingen (Dawkins). Hursomhelst är det inte nödvändigt att resultaten av den utvecklingen skulle frambringa intelligens, mycket mindre intelligens, jämlikt eller överlägset våran. Det är möjligt att vi är unika. (Pinker 1997: 150 ff.).

Hursomhelst borde vi inte glömma att den närmsta stjärnan (bortsett från våran sol) är så långt bort från jorden att en resa mellan de två skulle ta mer än en mänsklig livstid. Det faktum att det tar våran sol ungefär 200 miljoner år att rotera en gång runt vintergatan ger oss en glimt av perspektivet vi måste ta av rymdresor. Vi är 500 ljussekunder från solen. Den näst närmsta stjärnan till jurdens sol (Alpha Centauri) är runt 4 ljusår bort. Det kanske låter som nära, men det är faktiskt ungefär 3.8624256 × 10¹³ kilometer bort. Om man så reste i 1,6 miljoner km/h skulle det ta mer än 2500 år att nå dit. Att nå dit på 25 år skulle kräva att man färdades i ca 161 miljoner km/h under hela resan.[[1]] Våran snabbaste rymdfarkost, Voyager, färdas i lite mindre än 65 000 km/h och det skulle ta 70 000 år att nå Alpha Centauri.

Trots sannolikheten av liv på andra planeter och möjligheten att något av detta liv kan vara väldigt intelligent, så är det osannolikt att vilken signal som helst från vilken planet som helst i universum som sänds i vilken riktning som helst är ivägen för en annan bebodd planet. Det vore galenskap att utforska rymden efter intelligent liv utan att veta exakt vart man ska ta vägen. Att dock vänta på en signal kan kräva en väntetid längre än något liv på någon planet kan vara. Slutligen, om vi faktiskt får en signal så kan vågorna som bär den signalen ha försvunnit hundra eller tusentals år tidigare och med tiden som vi spårat upp källan, så kanske den sändande planeten inte längre är bebodd eller kanske inte ens existerar längre.

Följaktligen, medan det är sannolikt att det finns intelligent liv i universum, att färdas genom solsystem i sökning efter det livet finns det allvarliga hinder. Sådana resenärer skulle vara borta under en väldigt lång tid. Vi skulle behöva hålla människor vid liv i hundra- eller tusentals år. Vi skulle behöva utrustning som kan vara för hundra eller tusentals år och bli reparerade eller ersatta i rymdens djup. Detta är inga omöjliga villkor, men de verkar vara tillräckliga nog som barriärer för att göra interstellära och intergalaktiska rymdresor högst osannolika. Det enda nödvändiga för sådana resor som inte skulle vara så svåra att tillgängliggöra skulle vara människor villiga att genomföra denna färd. Det skulle inte vara för svårt att hitta många människor som tror att de kunde frysas ner i några hundra- eller tusentals år och vakna upp för att leta efter liv på någon konstig planet. De kanske även tror att de kan samla information för att ta med till jorden där de skulle bli välkomnade i en parad med konfetti genom gatorna av vad som nu är kvar av New York City.

Bortförande och våldtäkt?

Trots det faktum av osannolikheten av interplanetär resa så är det inte omöjligt. Kanske finns det varelser som kan färdas i väldigt snabba hastigheter och som har teknologin och råmaterialet att bygga farkoster som kan färdas i ljusets hastighet eller mer. Har sådana varelser kommit hit för att föra bort människor, våldta och experimentera med dem? Det har varit många rapporter av bortföring och sexuella övergrepp av varelser som är små och skalliga eller som är vita, grå eller gröna; har stora kranier, små hakor, stora snea ögon, eller spetsiga öron eller inga alls. Hur förklarar man ett stort antal av sådana påståenden och deras likhet? Den rimligaste förklaringen att beskrivningarna är så lika är för att de är baserade på samma filmer, samma berättelser, samma TV-program och samma seriestrippar.

Historien om utomjordiskt bortförande som verkar ha startat kult-troendet om utomjordisk visitering och experimentering är historien om Betty och Barney Hill. De båda påstår sig ha blivit bortförda av utomjordingar den 19:e september 1961. Betty ”kom ihåg” bortförandet först efter en följd av mardrömmar, som hon berättade om för Barney. Barney påstår att utomjordingarna tog ett prov av hans sperma. Betty påstår att de stack en spruta i hennes navel. Hon ledde människor till en utomjordisk landningsplats, men endast hon kunde se utomjordingarna och deras farkost. Paret återberättade det mesta av deras historia under hypnos några år efter bortförandet. Barney Hill berättade att de hade solglasögon, ett ganska ovanligt drag. Hursomhelst hade tolv dagar tidigare ett avsnitt av ”The Outer Limits” visat en exakt sådan utomjordisk varelse (Kottmeyer). Enligt Robert Scaeffer så ”kan vi hitta alla de stora elementen av av nutida UFO-bortföranden i en serietidning från 1930, Buck Rogers in the 25th Century.”