Antroposofirörelsens ekonomi
Publicerat i Folkvett nr 1/2014
Leif Appelgren gör en djupdykning i de ekonomiska realiteterna inom den antroposofiska rörelsen.
Antroposofirörelsen grundades av österrikaren Rudolf Steiner i början av 1900-talet och har sitt högkvarter i Dornach i Schweiz. ”Antroposofi är en kunskapsväg som vill förena det andliga i människan med det andliga i världsalltet”, skrev Steiner 1924. På webbsajten antroposofi.org förklarar Johannes Ljungquist att ”[k]ortfattat skulle man kunna säga att antroposofin sysselsätter sig med frågor om människans djupaste väsen och med de krafter, processer och lagbundenheter som utgör själva grunderna för vår existens. Det är en världsbild som är mycket komplex. I sina huvuddrag kan den sägas formulera mänsklighetens andliga, kulturella och sociala uppgifter i historien, nuet och framtiden.” Alla dessa andliga, kulturella och sociala uppgifter har även en ekonomisk sida, och om den skall jag nu berätta.
Den svenska rörelsen bedriver skolverksamhet (Waldorfskolor, Rudolf Steiner-högskolan mm), sjukvård (Vidarkliniken) samt framför allt vård och omsorg med boende på LSS- och HVB-hem. Hemmen står för mer än hälften av rörelsens omsättning. LSS är Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och kan omfatta såväl barn som vuxna. HVB betyder Hem för vård eller boende och avser enbart barn och ungdomar.
Verksamheten bedrivs i stiftelser, aktiebolag, ekonomiska föreningar och ideella föreningar. En viktig ideell förening är Antroposofiska Sällskapet. Rörelsen har en egen bank, Ekobanken, en egen pensionskassa, Understödsföreningen Prometheus, en egen arbetsgivarorganisation, Huvudmannaförbundet, en egen fackförening, Medarbetarförbundet, samt en egen religion, Kristensamfundet.
De olika verksamheterna marknadsför sig självfallet för att värva kunder, patienter och elever, bl.a. genom egna webbsajter. En översikt över de antroposofiska verksamheterna finns på www.antroposofi.info. Verksamheten är påfallande anonym. Endast ungefär hälften av de större verksamheterna namnger ledande personal på sina sajter. Det är svårt att få en samlad bild av verksamheternas totala omfattning, vilket motiverar denna artikel.
Huvuddelen av verksamheterna är lokaliserade till Järna söder om Södertälje. Denna artikel avhandlar främst verksamheter i Järna kompletterat med verksamheter på andra orter i Sverige som har samband via personer eller organisationer med verksamheterna i Järna.
Min studie omfattar drygt 240 organisationer, varav ca 70 stiftelser, 55 föreningar och 120 aktiebolag. Verksamheten verkar vara stadd i snabb expansion: under 2000-talet har ca 120 organisationer registrerats, att jämföra med ca 90 under de sista 20 åren före sekelskiftet. Expansionen torde delvis kunna förklaras med den ökade privatiseringen av vård, skola och omsorg.
Verksamheter som bedrivs i föreningsform har ingen skyldighet att lämna ut årsredovisningar, varför det finns ett betydande mörkertal i denna studie vad avser omsättning och resultat. För ekonomiska föreningar är uppgifterna om styrelse offentliga via Bolagsverket men inte den ekonomiska redovisningen. För de verksamheter där ekonomiska uppgifter finns tillgängliga uppgår omsättningen till ca 1,2 miljarder svenska kronor (SEK). Omsättningen för större verksamheter som ingår i studien men där inga ekonomiska data erhållits uppskattar jag till ca 0,5 miljard SEK, totalt således omkring 1,7 miljarder SEK.
Omsättningsmässigt stora verksamheter är Saltå Kvarn AB (ca 155 miljoner SEK), Föreningen Solåkrabyn (LSS/HVB-hem, ca 110 miljoner SEK), Hagastiftelsen (LSS/HVB-hem, ca 80 miljoner SEK) och Vidarkliniken (ca 70 miljoner SEK). Vidarstiftelsen, ej att förväxla med Stiftelsen Vidarkliniken, är kapitalmässigt dominerande med ett eget kapital om 300 miljoner SEK. Stiftelsen äger en koncern av kommersiella fastigheter, Stenekenkoncernen, plus aktiemajoriteten i Saltå Kvarn AB.
Det ekonomiska resultatet är svagt: det sammanlagda resultatet efter finansiella kostnader för de kartlagda verksamheterna uppgår till endast 10 miljoner SEK. Det är förvånande med hänsyn till en utredning som gjorts av Upplysningscentralen UC, som visar på mycket god lönsamhet för behandlingshem. Den verkliga lönsamheten hos de antroposofiska verksamheterna är dock betydligt bättre eftersom man gör kraftiga avskrivningar på byggnader som inte torde motsvaras av någon värdeminskning. I de fastighetsägande stiftelserna och bolagen har avskrivningar på byggnader uppgått till minst 35 miljoner SEK.
Ekobanken är en medlemsbank med inlåning i stort sett enbart från allmänheten om knappt 500 miljoner SEK. Av utlåningen går ca 60% till medlemmarna, som i huvudsak utgörs av rörelsens organisationer. Övrig utlåning utgörs av placeringar i kreditinstitut.
Fastigheter
Antroposoferna är stora fastighetsägare. I min studie ingår ca 280 fastigheter med en total areal om drygt 1100 hektar och ett uppskattat marknadsvärde om drygt 1,5 miljard SEK. Ett betydande fastighetsinnehav söder om Järna har sitt ursprung i en gåva till rörelsen på 1960-talet. De flesta av fastigheterna används i verksamheten, med undantaget Stenekenkoncernen som äger hyresfastigheter i Stockholm, Göteborg, Malmö och Trelleborg. Fastigheterna som används i verksamheten är koncentrerade till Järna. Grupper av fastigheter finns även i Trosa, Gnesta, Nyköpings, Stockholms och Strängnäs kommuner, totalt ca 30.
Därutöver finns enstaka fastigheter i Djursholm, Hallstahammar, Hedemora, Hudiksvall, Sala, Skellefteå och Vetlanda.
Antroposofirörelsen är också en betydande fastighetsexploatör. Från fastigheten kring Skillebyholm har ca 40 fastigheter styckats av och sålts, sannolikt företrädesvis till rörelsens medlemmar. Ca 100 fastigheter har styckats av vid Solberga by, Solåkrabyn och Mikaelgården men behållits i rörelsens ägo, antingen för verksamheten eller uthyrda som bostäder åt personal eller medlemmar i rörelsen.
Antroposoferna skiljer ganska konsekvent mellan verksamhet och fastighetsägande (exempel i tabell här intill).
Ledning och styrning
Stiftelserna som är dominerande ägare har i de flesta fall styrelser som förnyar sig själva, vilket inte är så bra ur demokratisynvinkel. I ett fåtal stiftelser som är nära knutna till en förening tillsätter denna förening ett antal styrelseledamöter. Endast i föreningarna tillsätts styrelser av medlemmarna. Det är dock endast några få föreningar som bedriver en omfattande verksamhet.
En viktig finansieringskälla är Ekobanken som slussar medel till rörelsens organisationer från ”allmänheten”, det vill säga i huvudsak rörelsens medlemmar. Makten i Ekobanken utövas av stämman, där rörelsens organisationer har majoritet. Bankens ledning kommer från två av de fyra tunga familjer som jag berör nedan, och dess valberedning består av personer från bankens styrelse och personer med tunga styrelseuppdrag i rörelsen.
En kartläggning av styrelseuppdragen i de studerade organisationerna ger vid handen att fyra familjer är dominerande i styrelserna med 20–30 konstaterade styrelseuppdrag vardera. Eftersom styrelsesammansättning saknas för ca 60 stiftelser och ideella föreningar torde det verkliga antalet vara betydligt större. Utöver uppdrag i stiftelser har dessa familjer styrelseuppdrag i ett stort antal aktiebolag, som i vissa fall är stiftelseägda, i andra fall sannolikt familjebolag. Många av familjebolagen bedriver verksamhet inom antroposofirörelsen.
Jan-Erik Laurén, född 1947, är ledamot i elva stiftelser, två ekonomiska föreningar samt sex aktiebolag, av vilka fem förefaller att vara familjebolag. Omsättningen i de senare uppgår till ca 5,5 miljoner SEK. Hans fru Annika och deras barn är styrelseledamöter i sammanlagt fem stiftelser, nio bolag, Ekobanken samt två föreningar. Annika Laurén är VD i Ekobanken medan Jan-Erik Laurén är ordförande i bankens kreditkommitté. Inkomstmässigt är familjen Laurén klart ledande inom rörelsen med en total årsinkomst om närmare fem miljoner SEK, jämfört med ca en miljon vardera för de tre familjerna nedan. Jan-Erik Laurén har inte besvarat en förfrågan om en intervju inför denna artikel.
Hans Petter Sveen, född 1958, är inte officiellt bosatt i Sverige men har adress Skillebyholm i Järna. Han är styrelseledamot i tre stiftelser och ca tio bolag eller föreningar inom rörelsen. Därutöver är han ledamot i sex bolag tillsammans med hustru och barn samt i tre andra bolag. Omsättningen i de senare nio bolagen uppgår till ca 4 miljoner SEK.
Thomas Lüthi, född 1947, hans fru och deras tre söner är ledamöter i tio stiftelser, sju aktiebolag, två föreningar samt Ekobanken. Sonen Kristoffer Lüthi är vice VD i Ekobanken.
Anders Kumlander, född 1948, är son till en av rörelsens svenska pionjärer, Åke Kumlander. Anders är ledamot i sex stiftelser, en förening samt tolv bolag varav de flesta i Stenekenkoncernen. Ett bolag förefaller att vara ett familjebolag där även hustrun är ledamot.
Viktiga frågor
Satsningen på fastighetsägande i så stor skala är förvånande. Ska antroposofirörelsen ur ekonomiskt perspektiv främst ses som en snabbt växande fastighetskoncern som finansierar sig medelst donationer och överskott från verksamheter inom vård, skola och omsorg?
Hur skall uppdelningen mellan fastighetsägande och övriga verksamheter tolkas? Är den till för att skydda ägandet om verksamheten skulle gå med förlust? Konkursen i Föreningen Helgestahemmet kan tala för detta. Är motivet att med en flexibel hyressättning hålla verksamhetens resultat nära noll för att undvika beskattning? Den låga lönsamheten i kontrast mot UC:s rapporterade höga lönsamhet i privata behandlingshem tyder på att hyressättningen används för att skapa tillväxt i fastighetsbeståndet.
Det stora antalet stiftelser är också förvånande. Är de till för att säkra en maktbas utan demokratiskt inflytande från rörelsens medlemmar? Är de till för att ge sken av en starkt decentraliserad rörelse? Eller är det ett sätt att dölja omfattningen av gåvor och donationer? Man kan anta att varje stiftelse har sitt ursprung i en donation.
De årsredovisningar för stiftelser som funnits tillgängliga redovisar gåvor om sammanlagt 19 miljoner SEK under två år. En stiftelse bildades 2011 genom en donation om 3,6 miljoner SEK. Gåvor och donationer är således en viktig finansieringskälla. I vissa fall förs gåvorna direkt till det egna kapitalet utan att påverka vinsten, i andra fall ingår de i det bokförda resultatet.
En del interntransaktioner mellan stiftelserna är förvånande. Stiftelsen Vidarkliniken sålde år 2010 och 2011 andelar i Bostadsrättsföreningen Nibble Skogsbrynsby för totalt 23 miljoner SEK till Vidarstiftelsenkoncernen. Eftersom andelarna var bokförda till nära noll blev resultateffekten ca 23 miljoner SEK vilket räddade Vidarkliniken från betydande förluster.
Stiftelsen Kulturcentrum Järna sålde 2012 andelar i Bostadsrättsföreningen Nibble Skogsbrynsby med reavinst 9,9 miljoner SEK, oklart till vem. Externa kostnader ökade samma år från 5,5 till 9,4 miljoner SEK. Var detta helt eller delvis en fiktiv kostnadsökning för att reducera vinsten?
Risken för maktmissbruk är betydande i en verksamhet där makthavarna utser sig själva. En form av missbruk är när makthavarna äger privata sidoverksamheter och samtidigt kan påverka i vilken grad såväl rörelsens verksamheter som rörelsens medlemmar anlitar de egna verksamheterna. Ett möjligt exempel på detta är bolaget ThomsenTibbling AB, som namnet antyder sannolikt ägt av familjerna Thomsen och Tibbling som är styrelseledamöter i flera av rörelsens verksamheter. Bolaget gör webbsajter åt vissa av rörelsens verksamheter. Ett annat exempel är RK Lauréns AB, redovisningskonsulter, som marknadsförs genom Föreningen Ytterjärna nätverk.
En annan form av möjligt missbruk är när makthavarna gör fastighetsaffärer mellan rörelsen och de egna familjerna. Ett sådant exempel kan vara när medlemmar av familjen Laurén år 2006 förvärvade fastigheten Ytterjärna-Nibble 1:10 från Nibblestiftelsen för 3 miljoner SEK. Fastigheten var på ca 5200 kvm, strandtomt vid havet bebyggd med två hus. 2008 avstyckades en del av fastigheten om 2200 kvm med den ena byggnaden och såldes till Vidarstiftelsen för 1,8 miljoner SEK. Nettoresultatet är således ett fritidshus vid havet med 3000 kvm tomt för 1,2 miljoner SEK – ett vrakpris!
Slutsatser
Antroposofirörelsen kring Järna är bland mycket annat ett konglomerat av fastigheter och affärsverksamheter. Den synliga lönsamheten är svag, men den reella lönsamheten är god tack vare frikostig finansiering med offentliga medel, värdestegring på ett stort fastighetsinnehav, exploatering av de egna stora markområdena för försäljning och uthyrning till medlemmar och personal, samt, inte minst, omfattande gåvor och donationer.
Ägandet är till sin huvuddel organiserat via ett stort antal stiftelser. Makten utövas av styrelserna som i huvudsak förnyar sig själva, och styrelserna domineras av ett litet antal familjer med mycket stort inflytande.
Som alltid när makt är koncentrerad och permanentad finns risken att makthavarna utnyttjar makten för egen vinning. Jag har pekat på risken att makthavarna stimulerar rörelsens verksamheter och medlemmar att göra affärer med egna bolag. En annan risk är att makthavarna gör förmånliga fastighetsaffärer med rörelsens fastigheter.
Min förhoppning är att denna artikel ska sprida kunskap om antroposofirörelsens omfattning och ekonomiska struktur till allmänheten, men även till medlemmar i rörelsen som bidrar till dess tillväxt genom ofta hårt och dåligt avlönat ideellt arbete.
Källor
Bisnode Information AB (fastighetsdata)
Lantmäteriets fastighetskartor
Lantmäteriets fastighetsdata
Länsstyrelsernas stiftelsearkiv
www.allabolag.se
www.antroposofi.info
www.antroposofi.nu
www.hvbguiden.se
www.ivo.se (Officiell förteckning över LSS- och HVB-hem från Inspektionen för vård och omsorg)
www.lssguiden.se
www.stiftelser.lst.se