Varför och för vem finns skeptikerrörelsen?

Publicerat i Folkvett nr 2/2008.

Att kämpa mot pseudovetenskap kan kännas som att slåss mot väderkvarnar. Allsköns ovederhäftiga idéer är så vanliga, och så tanklöst återgivna, att det kan kännas som ett hopplöst företag att bekämpa dem. Så mycket lättare att luta sig tillbaka, rycka på axlarna, och strunta i saken. För vilken skada gör egentligen pseudovetenskapen?

De som behandlar sina krämpor med verkningslösa metoder, som homeopati, blir säkert inte sjuka av behandlingen. Är den verkningslös, så är den. Men hade det inte varit bättre att åtminstone ha en chans att bli bättre? Och att inte kasta bort sina pengar på något som definitivt inte fungerar? Farligt blir det när man tar till homeopatika i stället för behandlingar med kliniskt konstaterad effekt. Och långt ifrån all alternativmedicin är i sig lika garanterat ofarlig som homeopatika. De som tror på kvällspressens skrämsellarm om i realiteten mikroskopiska risker med vaccinationer kommer kanske inte att drabbas särskilt hårt av att avstå från att vaccinera sig. Men om tillräckligt många avstår är det någon som drabbas, och drabbas hårt. Epidemikontroll handlar om att hålla andelen ovaccinerade i en population under den kritiska koncentrationen. De som betalar ett medium pengar för ”information” från en avliden släktings ande förlorar pengarna och skäms säkert när de inser hur lättlurade de varit. Att många medier är skickliga på att läsa av de sörjandes behov av att höra att en älskad släkting har det bra ”på andra sidan”, och att många låter sig luras, är inte mycket tröst när man inser hur dumt det är.

Ja, varför ställer vi människor inte högre krav på oss själva, när vi lever i en tid som sett universums historia utforskad, atomens uppbyggnad beskriven och det sätt på vilken informationen i våra cellkärnor förs vidare till nästa generation förklarad? Svaret är förmodligen kunskapssociologiskt. När folk formar sina idéer om världen strävar de oftast inte i första hand efter att skaffa sig kritiskt granskad och välgrundad kunskap. I stället tar man till sig den världsbild som är förhärskande i ens egen sociala grupp. Man vill höra till stammen, inte avvika.

Står skeptikerna över den här driften att tillhöra en social grupp? Nej, naturligtvis inte, på den punkten skiljer sig inte skeptiker från andra människor. Även VoF är ett socialt sammanhang. VoF:s medlemsregister domineras av folk (närmare bestämt, män) med högre utbildning i naturvetenskap och ingenjörskonst, för vilka det inte är något radikalt ställningstagande att vara skeptisk. Men VoF vill fungera som en stam även för dem som inte har denna tryggt och torrt rationalistiska bakgrund. VoF vill vara en stam dit många vill höra. Vi välkomnar nya medlemmar vilka bisarra tankesystem de än kan ha lämnat bakom sig.