Kritiskt tänkande

Publicerat i Folkvett nr 4/2003.

Modern vetenskap sägs ofta ha uppkommit på 1600-talet. Det ligger åtskilligt i det. Inte mycket forskningsarbete före den tiden kan klassificeras som naturvetenskap i dagens mening, särskilt inte forskning vid universiteten. Vetenskapen blev dock inte fix och färdig på 1600-talet. Enorma metodframsteg har gjorts sedan dess, inom vitt skilda områden. Ett enda exempel kan räcka: Det dröjde till in på 1900-talet innan allmän enighet uppnåddes inom medicinen om att randomiserade, kontrollerade kliniska prövningar var den bästa metoden för att utvärdera effektiviteten hos olika läkemedel.

Men vi ska heller inte tro att allt som kallas vetenskapligt är yngre än 400 år. Det talas ibland högtidligt om “vetenskapligt tänkande” och “vetenskapliga metoder”. Det är viktigt att understryka att “vetenskapligt tänkande” inte är väsensskilt från vanligt tänkande. Många “vetenskapliga metoder” är inte krångligare än att vem som helst som ställs inför ett problem skulle komma fram till dem. Ibland blir metoderna komplicerade, men det beror oftast på att själva problemet är komplicerat och på att man vill försäkra sig om en hög säkerhet i svaret.

Astrologin kritiserades såsom orimlig redan i antiken. Slagrutor blev populära för malmletning under 1500-talet, men samtida geologer betvivlade att metoden fungerade. Homeopatin uppfanns i början av 1800-talet och mötte omedelbar kritik. Och så vidare. Oavsett när fantastiska teorier dyker upp så kommer kritiskt sinnade personer med frågor. Den äldre kritiken är ofta lika giltig idag, men dessutom ger nya empiriska undersökningar hjälp till dagens pseudovetenskapskritiker. Astrologin är inte bara orimlig som teori – dessutom fungerar den inte.

I Folkvett 2/2003 luftade Michel de Montaigne (1533-92) sin misstro mot dåtidens läkekonst. I detta nummer har vi ytterligare två artiklar om gammal skepsis. Den svenske Nobelpristagaren Svante Arrhenius (1859-1927) berättar varför han inte tror på slagrutan. Tysken Johann Poppe (1776-1854) förklarar hur andesyner kan framkallas på konstgjord väg. Av dessa texter lär vi oss att det ofta inte behövs någon avancerad modern vetenskap för att avslöja pseudovetenskap. Man kommer långt med vanligt sunt, kritiskt tänkande.