Publicerat i Folkvett nr 1/2002.

I detta nummer genomför Folkvett ytterligare en granskning av tveksamma historietolkningar inom svensk akademisk arkeologi. Jesper Jerkert granskar, från statistiska utgångspunkter, en doktorsavhandling där det hävdas att gamla gruvhål kan dateras mycket noggrant genom att man undersöker bergytorna med en speciell sorts hammare. Folkvett kommer att publicera flera artiklar om kontroversiell arkeologi i kommande nummer.

Historien fascinerar, och när det saknas skriftliga vittnesmål finns ofta stort utrymme för tolkningar. Gränsen mellan välgrundade tolkningshypoteser och ogrundade spekulationer är inte alltid lätt att dra. Skiljelinjen handlar inte främst om vilka tolkningshypoteser man tar upp till diskussion utan om det sätt på vilket man behandlar dem. Att formulera nya, till synes osannolika, tolkningar av historiska data behöver alls inte vara fel. Problemen uppstår när hypotesen blir till tes och när motsägande data börjar betraktas som irritationsmoment.

Det skulle kunna hävdas att man inte behöver ta så hårt på den historiska exaktheten. Vi kan ändå aldrig få veta vad som hände t.ex. på bronsåldern, så varför inte ge fullt utrymme åt fascinerande berättelser som stimulerar intresset för historia? Ingen har väl tagit skada av att man ger litet liv och must åt en historia som annars mest skulle bestå av fragment och förbehåll?

Vårt svar på detta är att historien är alldeles för viktig för att behandlas på det sättet. Att förstå historien är en viktig del av vår förståelse av vår egen samtid. Erfarenheten visar också att om man släpper fältet fritt för kritiklös spekulation om det förflutna, så kommer detta fält snart att fyllas av historie(om)skrivningar med politiska syften. Ska detta undvikas gäller det att stävja historiedogmatismen i tid.

Vetenskap och Folkbildning