Publicerat i Folkvett nr 4/2001.

Social konstruktion av vad? Ian Hacking. Svensk övers. Bengt Hansson. Thales, 2000.

Smaka på den här: Flyktingkvinnor är en social konstruktion. Hur kan man säga något sådant? Finns det inga flyktingkvinnor – “egentligen”? Eller är det bara en plattityd: att flyktingkvinnor är ett resultat av sociala skeenden som krig och religiös förföljelse? Genus lär ju vara en social konstruktion, men flyktingkvinnor? Eller för den delen: kvarkar? Jo, kvarkar påstås också vara en social konstruktion. Är det här ytterligare försök att undergräva tilltron på den vetenskapliga världsbilden, där det finns kvarkar, där påståenden kan vara sanna eller falska, teorier kan ha empiriskt stöd och flyktingkvinnor finns på riktigt? En världsbild som skapar klonade får, för att inte tala om förädlade mjältbrandsbakterier, och som anklagas för att därigenom bevisa sin hybris, ja, galenskap. En världsbild kring vilken det påstås kriga: the science wars. Kriget om synen på den etablerade vetenskapens kunskapsanspråk.

Det är lite mer komplicerat än så. I boken Social konstruktion av vad? försöker Ian Hacking, en välkänd kanadensisk vetenskapsfilosof, genomskåda den höga retoriska tonen i debatter kring temat “X är en social konstruktion” (där X kan bytas ut mot, känns det ibland som, vad som helst). Det är inte helt lätt. Det är mycket som står på spel. Forskarna och debattörerna är allt som oftast lätt förvirrade vad gäller innebörden av centrala begrepp. Vissa kan inte skilja frågan om socialt tveksamma konsekvenser av vetenskapliga upptäckter från frågan om vetenskapliga teorier kan vara sanna. Andra gör misstaget att bara kräva rättning i ledet till vetenskapens förmån utan att se att det finns skäl att ifrågasätta flera av de myter som omgärdar den vetenskapliga världsbilden (finns det överhuvudtaget en sådan världsbild?).

Tag flyktingkvinnorna. Det finns alltså en bok med titeln The Social Construction of Women Refugees (Helène Moussa, 1992, doktorsavhandling vid University of Toronto) som Hacking diskuterar tämligen ingående. Vad är det med flyktingkvinnor som är socialt konstruerat? Vad är det för poäng med att överhuvudtaget prata om social konstruktion i sådana här sammanhang? Det är till och börja med uppenbarligen inte kvinnorna ifråga som är socialt konstruerade. Det är inte heller det faktum att de är flyktingar, att de oftast har flytt från någon form av misär. Vad är det då? Är det idén om flyktingkvinnan? Det säger så lite, eller kanske alldeles för mycket. Våra begrepp och idéer har utvecklats i ett socialt samspel, såtillvida kan de kanske kallas socialt konstruerade. Detta gäller ju även relativt enkla begrepp som “stol” och “byrålåda”. Men om det är den sorts konstruktion som avses, varför överhuvudtaget koncentrera sig på flyktingkvinnor, varför inte prata om den sociala konstruktionen av begrepp som “stol”, “berg” eller “snusdosa”?

Jo, begrepp som “stol”, “berg” och “snusdosa” saknar en laddning eller överbyggnad som ett begrepp som “flyktingkvinna” har. Moussa diskuterar utifrån ett kanadensiskt perspektiv, men det verkar tillämpbart även på svenska förhållanden. Hur behandlas flyktingkvinnor i Sverige? De kommer hit, hamnar först på någon flyktingförläggning där de tampas med Migrationsverket. Senare hamnar de i en flyktingsluss där de skall “slussas” ut i samhället. De läser SFI-kurser (svenska för invandrare), får socialbidrag, genererar massor av byråkrati. Många flyktingkvinnor kommer från samhällen där kvinnor spelar en helt annan roll än kvinnor i Sverige. Den svenska kvinnorollen blir något vi vill förmedla till dessa kvinnor.

Allt detta, och mer därtill, blir en del av laddningen, eller överbyggnaden runt begreppet “flyktingkvinna”. Flyktingkvinnor i Sverige får en speciell stämpel som påverkar inte bara hur vi ser på dem utan hur de ser på sig själva. Det i sin tur påverkar hur de själva agerar, på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. Samtidigt är den här överbyggnaden inte gudagiven. Vi skulle kunna behandla flyktingkvinnor på ett helt annat sätt: överbyggnaden är en social konstruktion.

Med det här exemplet illustrerar Hacking vad som avses med att göra ett påstående av typen “X är socialt konstruerad”. Man vill, enligt Hacking, ofta ha sagt:

(0) X är tagen för given; vi tänker knappt på vårt nuvarande sätt att behandla X som något konstigt.
(1) X skulle kunna vara annorlunda.
(2) X är i sitt nuvarande tillstånd dåligt.
(3) Saker och ting skulle bli bättre om synen på X förändrades.

Redan här har man ju kommit en bit för att skingra dimmorna. Ok, men varför science wars? Det verkar som om Moussas poäng med flyktingkvinnan ligger helt inom ramen för normal samhällsvetenskap. Man kanske inte håller med henne på olika punkter, men det känns ju inte som att det är en världsbild som står på spel, i varje fall när man rensat bort vanföreställningen att det handlar om huruvida flyktingkvinnor existerar “egentligen”.

Låt oss återgå till begrepp som “stol”, “berg” och “snusdosa”. Det verkade ju finnas ett avseende i vilket dessa begrepp var socialt konstruerade. Betyder det att det inte finns några berg – “egentligen”? Vissa menar det. Vi kategoriserar världen utifrån en begreppsapparat som helt och hållet är en mänsklig – social – konstruktion. Begreppsapparaten hjälper oss att manövrera i världen, men det begreppen syftar på – berg, till exempel – finns inte i någon mening som är oberoende av vår begreppsapparat.

Andra menar att visst, vi skulle ha kunnat ha en annorlunda begreppsapparat, en där begrepp som “berg” inte förekom, och kanske klarat oss lika bra ändå, men det betyder inte att det inte finns några berg.

Berg finns inte – egentligen. Är det här skon klämmer? Är det här slagfältet för the science wars? Kanske, men som Hacking påpekar så är detta inget som hittats på av en massa flummiga vänstermänniskor i något missriktat försök att hjälpa länder i tredje världen, om det nu skulle vara det man är rädd för. Det här är filosofi som den bedrivits i tusentals år. Flummigt? Kanske, men man skall nog inte ställa sig frågor som i vilken utsträckning vi kan nå kunskap om världen, om det finns objektiva sanningar, och så vidare, om man inte är beredd på att svaret kanske blir krångligt och allt annat än förväntat.

Kvarkar då? Är de socialt konstruerade? Fel fråga. Betydligt bättre: är begreppet “kvark” en social konstruktion? För att frågan skall vara intressant måste den här frågan vara annorlunda än frågan om det finns stolar eller berg, något annat måste stå på spel. Men var är laddningen? Överbyggnaden som fanns i fallet flyktingkvinnor verkar frånvarande. Hacking diskuterar ingående Constructing Quarks (Andrew Pickering, 1984, Edinburgh University Press) och Laboratory Life: The Social Construction of a Scientific Fact (Bruno Latour och Steve Woolgar, 1979, Beverly Hills: Sage). Han finner tre huvudspår som han utformar som ett test för i vilken grad någon är social konstruktivist när det gäller vetenskapliga teorier och fakta.

(1) Kan en vetenskaplig teori utvecklas framgångsrikt på olika sätt? Var det t.ex. nödvändigt för högenergifysik att introducera kvarkar?
(2) Finns det strukturer i världen som våra teorier, åtminstone i princip, kan beskriva?
(3) Vad förklarar den relativa stabiliteten hos (åtminstone vissa) vetenskapliga teorier?

Hacking menar att om man är benägen att tro att introduktionen av kvarkar var nödvändigt för en fortsatt framgångsrik utveckling av högenergifysik, att det finns strukturer i världen som våra teorier beskriver och att den relativa stabiliteten hos (vissa) vetenskapliga teorier kommer sig av att de är sanna, då befinner man sig på ena änden av skalan. På andra änden av skalan finner man de sociala konstruktivisterna som tar fasta på oklarheten i vad som menas med en framgångsrik utveckling av en teori, som ifrågasätter om det är begripligt att säga att världen har en struktur oberoende av våra sätt att representera världen och förklarar stabiliteten hos teorier genom att bland annat hänvisa till sociologiska faktorer, hierarkier bland vetenskapsmän, nätverk, etc.

Hacking påpekar att dragningen mot det synsätt som utmärker social konstruktion inte är någon modefluga som drabbat den intellektuella världen de senaste trettio åren. Frågorna är svåra och berör problem som har diskuterats sedan filosofins barndom. Poängen är att vid närmare analys har båda ändarna av skalan på alla tre punkterna visat sig förknippade med stora problem. Problem som endast nödtorftigt kan skylas över genom att höja tonen och banka näven i bordet.

Den sociala konstruktionen av vad? behandlar ett stort antal andra teman, den sociala konstruktionen av galenskap och den sociala konstruktionen av dolomitstenar är bara två ytterligare exempel. Genomgående finner Hacking att när man skrapar på den retoriska ytan på de debatter som förs tecknas bilden, inte så mycket av ett krig med diffusa politiska övertoner, utan av svåra filosofiska problem som gäckat tänkare i generationer.

Hacking kan skriva. Han hemfaller inte åt allmän pajkastning eller revirpinkande. Dessutom kan han konsten att föra fram svåra tankegångar på ett hyfsat lättillgängligt sätt. Läs boken, det är den värd.

John Cantwell
fil. dr i filosofi, KTH
Vetenskap och Folkbildning