Publicerat i Folkvett nr 4/2001.

Hans Isaksson. Att spå någons framtid behöver inte vara så svårt bara man känner till knepen. Här redovisas de viktigaste.

Det finns än idag gott om folk som lever på att spå i hand, ställa horoskop, lägga stjärna, titta i kristallkula eller lägga tarotkort. Och det finns gott om folk, fler än du tror, som använder sig av deras tjänster för att härigenom få en glimt in i framtiden och/eller tips om hur man bör handskas med densamma.

Och visst kan man få goda råd av en spåman. Precis som du kan få goda råd och inblickar i framtiden av varje förnuftig människa som vet en del om din person, din situation, dina önskningar och dina farhågor. Men som för den skull kanske inte tar 500 kronor timman för råden.

Det är nämligen bevisligen så, att man aldrig kan få ut mer information av en spåman, siare, fjärrskådare etc. än man redan försett vederbörande med. De flesta spåmän brukar göra sken av just motsatsen, eftersom lockelsen i att konsultera dem ligger just i att få en inblick i det fördolda – i framtiden.

Om du tänker slå dig på denna lukrativa bransch, se här några goda från en erfaren person som känner dig (dvs. om du är som vi andra). De tretton råden nedan utgör nämligen en fri översättning av den amerikanske psykologen Ray Hymans trettonpunktsbeskrivning av “cold reading” – den psykologiska fiskemetodik som enligt tillgänglig forskning används av flertalet framgångsrika fjärrskådare, siare och spåmän.1

Men – handen på hjärtat – var stode alla vi som i vårt arbete sysslar med att få människor att göra vad de kanske annars inte skulle göra om vi inte med åren eller av naturlig fallenhet lärt oss tillämpa en hel del “cold reading”.

Du är alltså spåman/-kvinna och tar emot en kund. Tänk då på följande:

1. Du måste absolut se ut och bete dig som en som har förmåga utöver det vanliga. Det är ganska lätt, och efter ett tag i branschen börjar du tro på det själv och uppröras om någon ifrågasätter din speciella gåva.

2. Läs in dig på vad som händer i samhället och världen! Om du lär dig bedöma – eller luska ut – kundens familjebakgrund, civilstånd, inkomstförhållanden, utbildning, bostadsort eller bostadskvarter så kan du med viss sannolikhet förutsäga en hel del om hans/hennes värderingar, åsikter, drivkrafter. Om du därtill klarar att bedöma ålder och kön så vet du redan mycket. Du kan då lätt ge sken av att veta mera om kunden än han/hon berättat för dig. Det imponerar, i synnerhet om du kombinerar det med…

3. …en ödmjuk framtoning. Skryt inte om din förmåga! Slå blygsamt ned blicken om kunden berättar om de stordåd som ryktesvägen tillskrivs dig, hur fantasifulla de än är. Försök inte verka smart – eller, rättare, försök att inte verka smart! Du söker ju samarbete, inte beundran, eller hur?

4. Understryk att kunden måste samarbeta för att bästa resultat skall uppnås! Du har ju redan på ett blygsamt sätt förmedlat ett intryck av att du har lång erfarenhet av framgångsrik spådomskonst. Det är alltså inte du som skall testas, utan kunden. Tala om för kunden, att ett bra sätt att samarbeta är att vara öppen för att tolka dina med nödvändighet allmänna och lite luddiga utsagor utifrån dennes egna speciella förhållanden. När sedan kunden i efterhand försöker erinra sig vad du sagt kommer han/hon att göra dina påståenden mycket mera specifika och på pricken än de faktiskt var. Aktivera kunden!

5. Använd gärna rekvisita som kristallkula, tarotkort eller läs framtiden i kaffesump eller i kundens handflata! För det första skapar detta atmosfär. För det andra ger dig rekvisitan förevändning och tid att fundera ut vad du skall säga då kunden frågar om något. Om du håller i kundens hand hjälper detta dig att känna av hans/hennes reaktioner på det du säger och att styra dig på rätt spår. Lär dig några standardfraser att använda när fantasin tryter!

6. I handböcker över tarot, kiromanti, astrologi etc. hittar du rikligt med allmänna fraser att använda för att styra in kundens frågor och tolkningar i lämpliga banor.

7. Håll ögonen – och alla sinnenöppna! Studera kundens kroppsspråk, kläder, smycken och ordvändningar! Följ noga hans/hennes reaktioner på dina svar – då märker du snart då det börjar brännas!

8. Fiska! Försök få kunden att tala så mycket som möjligt om sig själv! Det vill de flesta ändå göra, och på så sätt får du mängder av information. Denna omformulerar du sedan och ger tillbaka till kunden som kommer att uppfatta den som splitter ny och förbluffande. Ett bra sätt att fiska är att formulera sina påståenden som frågor, t.ex. “Är det så att du är frånskild?”. Då riskerar du inte att hugga i sten. Efter en stund, om svaret är positivt, ger du honom det tillbaka i form av ett påstående (“Du är ju frånskild!”), vars källa kunden då ofta har glömt.

9. Låt kunden prata! En duktig spåman/kvinna låter kunden sköta 75% av talet och ju mera information de därvid lämnar desto mer tycker han/hon sig ha fått ta emot av dig! Innerst inne har de flesta friska men förvirrade människor ändå en uppfattning om vad de vill här i livet, och vill ha stöd för detta, oavsett de söker en spåman, präst, läkare eller en psykolog.

10. Blås upp den information du får av kunden då du ger honom den i retur! Dramatisera, använd vackert språk och vackra bilder! Då verkar den större och betydelsefullare än då kunden gav den ifrån sig.

11. Försök se ut som om du visste mycket mer om kunden än vad du berättar. Om du en gång lyckats övertyga honom om att du känner till saker om honom som du omöjligen kunde ha förvärvat genom gängse kanaler kommer han/hon att tro att du vet allt!

12. Smickra kunden! En och annan protesterar, men lapar det i sig ändå. Om han/hon protesterar spär du på smickret genom att beskylla honom för att vara misstänksam och inte tro att andra människor kan ge honom en komplimang utan att ha biavsikter.

13. Och först som sist: Säg alltid till kunden vad han/hon mest av allt önskar höra!

Not

  1. Publicerat på engelska t.ex. i Fritänkaren nr 4/2001.
Vetenskap och Folkbildning