post id: 29482
    cats: 1
    out: 1
    tn: https://loremflickr.com/960/480/nature,sky,clouds?lock=29482
  
Skeptisk måndag

Lögn

Pinocchio


Reflektioner om
falska påståenden och lögner


Vad kännetecknar en lögn?

Med att ljuga menar vi när någon medvetet säger som det inte är. I vissa fall räknar vi det också som lögn att utesluta vissa uppgifter, särskilt om man gör det för att ge ett felaktigt intryck av det som beskrivs eller berättas. Att ljuga i syfte är att ge sig själv någon typ av vinning eller fördel eller att orsaka skada för andra anses vara klandervärt.

Att det sker avsiktligt är en del av definitionen – i annat fall handlar det bara om att man råkar ha fel. Detta anses mestadels oskyldigt, även om det också kan vara olyckligt och skadligt. Inte heller alla lögner är illvilliga. Människor begagnar sig ofta av så kallade “vita lögner” vars avsikt oftast är skydda andra från en obehaglig sanning eller åsikt. Det finns forskning som tyder på att folk ljuger i genomsnitt runt tre gånger om dagen.

Rätt och fel

Etik och moral ligger generellt utanför vetenskapen. Vi kan inte vetenskapligt bevisa att det är “fel” att ljuga. Vad är viktigast? Att skydda allmänheten från skadliga lögner, eller friheten för var och en att få framföra vad man vill? Detta är en filosofisk snarare än en vetenskaplig fråga. Inom vetenskaplig skepticism däremot, dyker dock frågan ändå ofta upp. Spontant känns det oacceptabelt att personer sprider felaktiga, skadliga, och ibland till och med livshotande påståenden.

Vita lögner

Den vanligaste typen av lögner är förmodligen små sociala lögner riktade till personer vår närhet. Dessa lögner är mestadels oskyldiga och harmlösa och syftar mest till att undvika att såra andra eller att till att undvika pinsamma situationer. Inom vetenskaplig skepticism är detta inte något som vi brukar bekymra oss med.

Skadliga lögner

Sant eller falskt
Vissa sanningar tål inte att granskas

Det finns vissa områden som den vetenskapliga skepticismen intresserar sig speciellt för:

Pseudovetenskap

En definition av pseudovetenskap är att det är utsagor som inte är baserade på vetenskap men som framförs på ett sådant sätt att de skall ge intryck av att vara vetenskapligt grundade. Mycket som klassas som pseudovetenskap är baserat på okunskap eller missförstånd medan annat förs fram medvetet av ideologiska eller andra mer eller mindre dolda skäl.

Konspirationsteorier

De flesta konspirationsteorier spelar på folks misstro mot auktoriteter av olika slag – politiker, staten, stora bolag eller experter. Det finns ett visst sunt drag här som inte ska förringas. Alla dessa instanser har stor makt som kan missbrukas och det sker också ibland. Exempel på detta är saker som Watergateskandalen, tobaksindustrins förnekelse av riskerna med rökning eller oljeindustrins propaganda vad gäller klimatförändringarna.

Men de allra flesta konspirationsteorier är uppenbara lögner och påhitt, skapade av personer som antingen är vilseförda själva eller som drivs av någon form av vinstintresse eller agenda. Dessa bör klassificeras som det nonsens de är, och ofta är de mer skadliga än vad man kan tro. Inte sällan är effekten att sanningen relativiseras och att man blandar ihop fakta med åsikt – alla påståenden riskerar att anses likvärdiga, hur illa underbyggda somliga av dem än är.

Kvacksalveri

Den kanske skadligast typen av lögn är olika former av alternativa behandlingar. Den här typen av felaktigheter kallar vi kvacksalveri och de är särskilt allvarliga eftersom de riskerar folks hälsa. Vi vill hålla personer ansvariga om de förespråkar eller tjänar pengar på “behandlingar” som är verkningslösa eller rent av skadliga.

Halvsanningar

En vanlig men distinkt typ av lögn är halvsanningar. Detta är påståenden som faller inom två kategorier:

  • Påståenden där korrekta fakta blandas med felaktigheter och rena fabrikationer
  • Påståenden där allt som sägs tekniskt sett är korrekt men där man avsiktligt utelämnar viktiga delar

Båda dessa typer, som inte sällan kombineras, har till följd att den som konsumerar argumenten drar fel slutsatser om vad som är riktigt. Ofta är halvsanningar den svåraste typen av lögner att genomskåda och bemöta eftersom delar av dem kan verifieras. Detta ger dem trovärdighet och gör dem svåra att vederlägga.

Yttrandefriheten och censur

Många gånger när vi i skeptikerrörelsen pekar ut felaktiga och skadliga påståenden hänvisar de som försvarar dem till yttrandefrihet. När sociala medier och plattformar online försöker reglera det innehåll som postas anklagas de för att utöva censur. Oavsett vad som är sant eller inte så borde alla ha rätt att få framföra vad de vill. Det är en mänsklig rättighet, sägs det.

Hur legitimt detta än låter så är detta inte en hållbar position i alla lägen. Yttrandefrihet är och måste vara reglerad. Inte många anser att till exempel hets mot folkgrupp, falsk marknadsföring eller förtal bör vara tillåtet. Vad gäller sociala medier kan man också hävda dessa är privata företag som själva bör ha rätt att reglera hur deras produkter används. Censur är ett begrepp som formellt bara är applicerbart på myndigheter. (Hur stor makt sociala media bör ha är mer komplicerat än så, men det är en annan diskussion)

Donald Trump
Spelar det någon roll om man själv tror på sina lögner?
©Gage Skidmore CC 2.0

Lögn eller uppriktig villfarelse?

Det kan ofta vara svårt att bedöma avsiktligheten när det gäller personer som framför felaktiga påståenden – vem ljuger medvetet och vem “har bara fel”? Eftersom vi i definitionen av lögn har lagt vikt vid att den måste vara medveten så blir det hela mer komplicerat. En rent praktisk begränsning är att vi inte kan se in i en persons hjärna för att avgöra vem som ljuger.

När allt kommer omkring så är skadan lika stor om folk tror på en lögnare eller om de tror på någon som är uppriktigt vilseförd


Skadan är den­samma

Ett prag­matisk sätt att hantera falska påståenden är att klassificera dem just som “falska påståenden” hellre än som “lögn”. När allt kommer omkring så är skadan lika stor om folk tror på en lögnare eller om de tror på någon som är uppriktigt vilseförd. Vår reaktion på felaktigheter borde då främst stå i proportion till hur skadliga de är, och inte baseras på vår gissning om vad som försiggår i “lögnarens” huvud. Detta bör vara vår huvudsakliga utgångspunkt, åtminstone i väntan på att någon uppfinner den perfekta lögndetektorn, vilket (som av en händelse) råkar var ämnet för nästa veckas Skeptisk måndag-inlägg.

Källor:


Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresse­områden, dvs vetenskap, pseudo­vetenskap, myter, kon­spirations­teorier eller skeptiker­rörelsen som sådan.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vetenskap och Folkbildning