post id: 29638
    cats: 1
    out: 1
    tn: https://loremflickr.com/960/480/nature,sky,clouds?lock=29638
  
Skeptisk måndag

Gå på glödande kol

Glödande kol
“Firewalking”, Edinburgh 2012 (Youtube)


Firewalking

Den till synes mirakulösa förmågan att gå på glödande kol utan att bränna sig förekommer som en religiös ritual bland annat i Indien. Många moderna New Age rörelser och andra kvasi-religiösa grupper har också anammat det som en övergångsritual eller som ett andlighetstest. Självhjälpscoacher kan ibland använda det som ett sätt att demonstrera hur man kan “övervinna det omöjliga”. Men olyckor händer. 2012 behandlade brandmän i San Jose tjugoen personer för brännskador när de gick över glödande kol under ett evenemang arrangerat av den amerikanske motivationscoachen Tony Robbins.

Historia

Man tror att vandring på glödande kol började i Indien och de äldsta beläggen för att det förekommit är minst 3000 år gamla. Som ett modernt fenomen blev det en turistattraktion på öarna Fiji för kring år 1900 och sedan spred sig så småningom till väst. På 1970-talet plockades det upp av livscoacher och New Age-guruer. Det antyds ofta att själva utförandet kräver hjälp från en övernaturlig kraft, en stark tro eller att individen med tankekraft kan betvinga materia, så kallad “mind-over-matter”. Att utföra firewalking anses också kunna stärka individers självförtroende i till exempel teambuildingsyfte och liknande.

Richard Wiseman
Prof. Richard Wiseman förklarar vetenskapen bakom “kolvandring” (Edinburgh 2012, Youtube)

Inget övernaturligt

Flera demonstrationer har gjorts som visar att man inte behöver hänvisa till andlighet, religion eller tankekraft för att kunna gå på glödande kol. Via länken nedan kan man se ett exempel på detta under Edinburgh Science Festival 2012. Där fick allmänheten prova på att gå på glödande kol under ledning av professor Richard Wiseman.

Vad som gör det möjligt

Vetenskapligt är fenomenet ganska väl klarlagt. Mycket beror naturligtvis på hur lång sträcka man går och på kolets temperatur. Vanligen rör det sig om en 4 – 8 meter lång kolbädd med temperaturer runt 500 – 700 °C.

Glödande kol har mycket låg specifik värmekapacitet vilket innebär att det inte avger sin värme särskilt bra. Vatten har å andra sidan en hög värmekapacitet vilket gör att det tar tid för värmen att byggas upp under fötterna. Svett på undersidan av foten fungerar som ett isolerande lager. Man bör hålla en stadig takt men undvika att springa eftersom det ökar risken att man sjunker ner djupare. Man kan då också sparka upp kol som lägger sig på ovansidan av foten. Andra faktorer kan också orsaka skador, till exempel förekomsten av främmande material i kolen (speciellt metaller), eller att glöden inte har fått brinna tillräckligt länge för att eventuell fukt i kolen ska ha hunnit avdunsta.

Det är inte ofarligt!

Allvarliga skador kan inträffa, se bland annat länk från New York Post angående Tony Robbins nedan. Vi uppmanar därför nyfikna att inte försöka sig på detta på egen hand, i varje fall inte utan hjälp från kvalificerad handledare.

Länkar:


Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresse­områden, dvs vetenskap, pseudo­vetenskap, myter, kon­spirations­teorier eller skeptiker­rörelsen som sådan.

 
Publicerad 2020-10-12, uppdaterad 2022-07-25

One response to “Gå på glödande kol

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vetenskap och Folkbildning