post id: 13081
    cats: 1
    out: 1
    tn: https://loremflickr.com/960/480/nature,sky,clouds?lock=13081
  
Skeptisk måndag

Anekdotisk bevisföring

Anekdoter är användbara

En anekdot är en berättelse om något som är upplevt, ofta (men inte alltid) av den som själv berättar den. När det gäller vetenskap och forskning kan ett antal anekdoter generera ett värdefullt uppslag eller ge ledtrådar till en hypotes. Om en eller flera personer till exempel rapporterar att en specifik sak verkar ha en viss effekt så kan det vara en bra idé att undersöka saken.

Ett klassiskt exempel är när Edward Jenner på 1700-talet tyckte sig se ett samband mellan kokoppor och smittkoppor. Personer som hade infekterats av kokoppor verkade inte drabbas av smittkoppor. Hans experiment visade att man kunde hindra smittkoppsutbrott genom att avsiktligt infektera befolkningen med var ifrån kokoppsblåsor. Man kände inte till exakt hur eller varför det fungerade och det var inte helt riskfritt, men det var början till den kunskap som så småningom ledde till dagens vaccinationer. Utan anekdoterna hade Jenner aldrig haft anledning att utföra sina experiment.

Problem med anekdoter

Men alla anekdoter är inte vad de ser ut att vara. Det finns en mängd anledningar till det.

En första sak är att människor har en tendens att se samband när det inte finns några. Ofta kan det förstärkas av så kallad bekräftelse-bias (eng. “confirmation bias”). Man tenderar att fästa större vikt vid tillfällen när sambanden verkar fungera än när det inte fungerar. Om jag en gång upplevde att min huvudvärk försvann när jag tog en kopp kaffe, så provar jag kaffe varje gång jag får huvudvärk. Om huvudvärken går över bekräftar det min tro att kaffet hjälpte. Om det inte går över, eller rent av blir värre, så tar jag det som ett undantag och ignorerar den upplevelsen. Eller så förklarar jag det hela med att det måste ha varit ett speciellt allvarligt fall och och att det förmodligen hade blivit ännu värre utan kaffe.

En annan orsak kan vara det som på engelska kallas “regression to the mean”. Ett exempel på detta är hur många fysiska besvär går upp och ner, men så småningom återgår till ett normalläge. Låt säga att jag lider av återkommande migränanfall. När det blir som värst och jag inte står ut längre provar jag kanske någon kur som jag har hört talas om, och ett par timmar senare har anfallet gått över. Det är då lätt att sätta kuren i samband med att jag nu mår bättre. Men i verkligheten kanske anfallet hade gått över ändå och jag har ingen möjlighet att veta hur länge det hade varat utan “kuren”.

Ytterligare en anledning till att ifrågasätta anekdoter är att våra minnen är väldigt bristfälliga och subjektiva och ständigt förändras. Varje gång vi minns en anekdot så är det omöjligt att inte förstärka det vi redan tycker oss veta och tona ner det som inte stämmer in i vår föreställning eller världsbild. Efter att detta har skett flera gånger är det väldigt vanligt att det vi minns inte alls är det som vi en gång var med om.

Detta och andra anledningar gör att vi bör vara mycket försiktiga med att dra slutsatser från anekdoter. Det gäller även de som är självupplevda eller av andra skäl verkar helt övertygande. Det handlar inte nödvändigtvis om oärlighet. Man kan helt uppriktigt tycka sig “veta” saker baserat på anekdoter som är mer eller mindre fiktiva. Det enda sättet att veta säkert är att göra objektiva och anonymiserade experiment, där man så långt det bara går eliminerar subjektiva upplevelser.

“Det fungerar för mig”

Richard Feynman
Richard Feynman
© Tamiko Thiel

Den berömde amerikanske teoretiske fysikern Richard Feynman citeras ofta i det här sammanhanget. Han sa: “Den första regeln är att du inte lurar dig själv och du är den lättaste personen att lura”. Det är en bra tanke att ta med sig. Anekdoter är väldigt opålitliga och duger inte för att försöka avgöra hur saker ligger till. De kan vara bra som uppslag till nya idéer och vidare undersökningar, men om inga andra bevis finns bör anekdoter aldrig ligga till grund för viktiga ställningstaganden. Det gäller framförallt hälsa och sjukvård.

Om man debatterar med personer som tror på ovetenskapliga behandlingar så möts man ofta efter ett tag av argumentet “det spelar ingen roll vad du säger, jag vet bara att det fungerar för mig”. Det beror nästa alltid på att personen ifråga har låtit sig övertygas av sina egna erfarenheter, sina personliga anekdoter. Det är en naturlig reaktion och är svårt att bemöta, men “det fungerar för mig” övertygar ingen som har insikt i hur lätt vi alla låter oss luras av våra egna upplevelser.

Länkar:
Anekdotisk bevisföring
Richard Feyman (Wikipedia)

Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi en kort text om ett ämne som berör våra intresseområden, dvs vetenskap, pseudovetenskap, myter eller konspirationsteorier.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vetenskap och Folkbildning