Inom den alternativmedicinska världen, och även i den övriga, förekommer några begrepp som ibland verkar vara synonyma med alternativmedicin. Främst gäller det “komplementärmedicin” med innebörden att alternativmedicin används vid sidan om konventionell medicin, samt “integrativ medicin” som ofta har innebörden att alternativmedicin integreras i konventionell sjukvård. “Traditionell medicin” används också och kan i olika sammanhang betyda både konventionell medicin såväl som traditionell alternativmedicin. Ett par andra termer i sammanhanget är “skolmedicin” som ofta används av förespråkare av alternativmedicin samt “KAM” som helt enkelt är en förkortning av “komplementär och alternativ medicin”. Även “västerländsk medicin” brukar användas av KAM-förespråkare och “allopatisk medicin” brukar användas specifikt av homeopater som synonym till konventionell medicin. Vill man vara mer generell kan man byta ut “alternativmedicin” mot “alternativbehandling” som de norska lagstiftarna gjort.
De flesta av dessa begrepp har en slags inre logik som är avhängiga “alternativmedicin”, och frågan är då, vad är alternativmedicin ett alternativ till? Här finns det faktiskt flera definitioner att välja på med olika konsekvenser. Grovt sett finns det tre kategorier som den är alternativ till, nämligen medicinsk vetenskap, offentlig sjukvård och kulturella (behandlings)traditioner. Som alltid när det finns flera definitioner används den som gynnar den egna saken bäst, så det är inte märkligt att skeptiker tagit fasta på den första definitionen om vetenskaplighet. Men vilka används i andra sammanhang? NIFAB, den norska statliga upplysningbyrån om KAM, listar flera användningar av ordet. I den norska lagen om alternativ behandling står det:
Med alternativ behandling menes helserelatert behandling som utøves utenfor helsetjenesten, og som ikke utøves av helsepersonell. Behandling som utøves i helsetjenesten eller av autorisert helsepersonell, omfattes likevel av begrepet alternativ behandling når det brukes metoder som i all vesentlighet anvendes utenfor helsetjenesten
I detta fall är det ett alternativ till behandlingar som vanligtvis utförs av sjukvården och vårdpersonal. I en annan norsk lag definieras det som:
det som til enhver tid definerer seg selv som helsehjelp, men som faller utenfor det som kalles helsevesenet/ skolemedisinen
Här är det det som faller utanför “hälsovården/skolmedicinen” vilket minst sagt är mångtydigt. Är det både och eller räcker det med en, och innebär “skolmedicinen” de specifika verksamma läkemedel (och behandlingar) som staten registrerat eller medicin som visat sig verksam i forskningen?
Man kan jämföra detta med svensk lagstiftning som inte nämner termen överhuvudtaget. I Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) står det att
den som yrkesmässigt undersöker annans hälsotillstånd eller behandlar annan för sjukdom eller därmed jämförligt tillstånd genom att vidta eller föreskriva åtgärder i förebyggande, botande eller lindrande syfte [men som inte] tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen
inte få göra en rad nämnda åtgärder, t.ex. behandla cancer eller barn under åtta år. Socialstyrelsen nämner i en rapport att “Skillnaden mellan utövare av alternativmedicin och dem som är verksamma inom den etablerade hälso- och sjukvården framgår av […] LYHS”. Man får väl därmed säga att i svensk juridiskt sammanhang är alternativmedicin det som står utanför etablerad hälso- och sjukvård. Det är inte speciellt konstigt att juridiska definitioner lägger fokus på vad som sker i skattefinansierad verksamhet snarare än på vad som har vetenskapligt stöd.
Vidare till WHO:
Traditional medicine
Traditional medicine is the sum total of the knowledge, skills, and practices based on the theories, beliefs, and experiences indigenous to different cultures, whether explicable or not, used in the maintenance of health as well as in the prevention, diagnosis, improvement or treatment of physical and mental illness.
Complementary/alternative medicine (CAM)
The terms “complementary medicine” or “alternative medicine” are used inter-changeably with traditional medicine in some countries. They refer to a broad set of health care practices that are not part of that country’s own tradition and are not integrated into the dominant health care system.
“Traditionell medicin” ges här en antropologisk definition som hälsometoder och -läror som är inhemska för en viss kultur. Något motsägelsefullt sägs KAM användas som synonym till traditionell medicin och referera till hälsopraktiker som inte är en del av landets egna tradition och som inte är en del av landets etablerade sjukvård. Det går att tolka både som en motsägelse och som ett väldigt strikt kriterium där bara utländska metoder blir alternativmedicin i det aktuella landet. Oavsett vilket nämns inte vetenskap.
Det amerikanska statliga forskningsinstitutet för KAM, NCCAM, definierar det såhär:
a group of diverse medical and health care systems, practices, and products that are not generally considered part of conventional medicine
De fortsätter att definiera “konventionell medicin” i termer av legitimerade vårdyrken, så detta får nog betraktas som alternativ till sjukvård snarare än vetenskap. Den danska motsvarigheten VIFAB följer i samma spår.
Tittar vi vidare på svenska exempel så har vi Läkemedelsverket som skriver att “alternativmedicin” är odefinierat men varnar samtidigt för det:
Naturmedicin, naturpreparat, alternativmedicin och liknande odefinierade benämningar på produkter förekommer ibland. Som konsument är det viktigt att vara vaksam då många olagliga och helt okontrollerade produkter återfinns under dessa namn.
I Nationalencycklopedin kan man läsa att alternativmedicin är “sjukdomsbehandlande åtgärder som nästan inte alls förekommer i den egentliga sjukvården”, alltså återigen offentlig verksamhet. Svenska Wikipedia använder dock till skillnad från NE en vetenskaplig definition:
samlingsbegrepp för medicinska praktiker som avses vara alternativ eller komplement till den på vetenskapliga grunder accepterade medicinen
Engelska Wikipedia är inne på liknande spår:
any healing practice “that does not fall within the realm of conventional medicine” or “that which has not been shown consistently to be effective.”
Resten av inledningen är starkt kritisk och låter en ana att skeptiker är inflytelserika där. Tittar man istället på vad KAM-förespråkare har att säga, nämligen svenska Kommittén för Alternativ Medicin (händelsevis förkortad “KAM”) står det (i informationsblad 2) att KAM är:
ett samlingsbegrepp för hälso- och sjukvårdsinriktade behandlingskoncept som bygger på långvarig användning och beprövad erfarenhet med en individanpassad helhetssyn där orsaken till den individuella obalansen behandlas
Detta låter mest som ett mischmasch av alternativmedicinska slagord. Mycket konventionell vård är både långvarigt använd och beprövad utan att vara alternativ, och “individanpassad helhetssyn” låter förstås bra, även om det för homeopaterna i kommittén mest betyder att man pratar med klienten om sin livshistoria och har olika pseudovetenskapliga föreställningar om hur kroppen fungerar. En liten indirekt känga till konventionell medicin får också plats i formuleringen om att orsaken behandlas (istället för bara symptomen) som är ett vanligt KAM-slagord.
Av definitionerna hittills framkommer mönstret att i juridiska sammanhang är alternativmedicin ett alternativ till offentlig och legitimerad sjukvård, vilket också är fallet i KAM-forskningssammanhang. För upplagsverk är det delat mellan sjukvård och vetenskap och hos WHO är den en kombination av sjukvård och inhemsk kultur.
Problem uppstår när olika definitioner blandas. Akupunktur kan t.ex. betraktas som alternativt med avseende på vetenskapligt stöd (d.v.s. om det är bättre än placebo), men det är inte i Sverige alternativt med avseende på om behandlingen erbjuds i sjukvården (beroende på mot vilka symptom). En knepigare situation uppstår med de avtal som antroposofiska Vidarkliniken har med olika landsting. Patienter i vanlig svensk sjukvård kan alltså remitteras till en klinik som nästan bara sysslar med alternativmedicin. Är remitterade platser/metoder en del av svensk sjukvård? Och vad ska man säga om all beprövad erfarenhet utan vetenskapligt stöd, som exempelvis hela vitpepparkorn mot magsjuka?
Sist men inte minst, “integrativ” kan både innebära att alternativ medicin integreras i vanlig sjukvård, såväl som en helhetssyn på patienten där man tar hänsyn till alla möjliga relevanta aspekter i patientens livssituation (vilket på sina håll verkar kallas “multimodalt”, ett annat modeord). Norska NIFAB får avsluta med sin egen definition av “integrerad omsorg”(?) där de lyckats blanda ihop allting till en salig röra:
omfattende omsorgssystem som vektlegger velvære og helbredelse av hele personen, inkludert flere aspekter ved livsstil, og vektlegger terapeutisk tverrfaglig samarbeid. Fokus er på at pasienten deltar aktivt i forhold til egen helse. På den måten bidrar integrert omsorg/medisin til å gjenopprette og forebygge fysiske, følelsesmessige, energimessige, åndelige og sosiale ubalanser basert på kroppens medfødte evne til selvhelbredelse
Diskutera blogginlägget på VoF:s forum.