



Shiatsu är en japansk kroppsterapi där terapeuten använder fingrar, tummar, handflator, armbågar och knän för att utöva lokalt, rytmiskt tryck på specifika punkter längs kroppen. Metoden har sina rötter i traditionella österländska medicinska begrepp som Chi (eller Qi) och den ska enligt utövare kunna öppna upp kroppens ”energibanor”, lindra spänningar och återställa den inre balansen.
Det japanska hälsoministeriet definierar shiatsu som:
en form av manipulation med tummar, fingrar och handflator utan användning av instrument, varken mekaniska eller andra, för att utöva tryck på människans hud i syfte att korrigera inre funktionsstörningar, främja och upprätthålla hälsan samt behandla specifika sjukdomar. De tekniker som används inom shiatsu omfattar sträckning, tryck och, framför allt, att lägga kroppsvikten mot olika punkter längs viktiga meridianer

Historia
Shiatsu har sitt ursprung i anma, en japansk massagemetodik som utvecklades på 1300-talet av Akashi Kan Ichi. Anma populariserades under 1600-talet av akupunktören Sugiyama Waichi.
Tokujiro Namikoshi (1905–2000) grundade sin shiatsu-skola på 1940-talet och hans inflytande gjorde att shiatsu erkändes av staten som en separat behandlingsmetod i Japan. Han anses ofta vara upphovsmannen till den moderna varianten av shiatsu, även om termen shiatsu var i bruk redan kring 1919.
Effekt, vetenskaplig evidens och eventuella risker
Vissa personer hävdar en viss positiv avslappnande effekt av behandlingen som allmänt anses relativt ofarlig, även om den av vissa kan upplevas smärtsam. Det saknas dock vetenskapliga belägg för att shiatsu kan förebygga eller bota någon sjukdom eller åkomma. Det finns även enstaka rapporter om negativa hälsoeffekter, några av dem allvarliga.
År 2015 publicerade den australiska regeringens hälsoministerium resultaten av en översyn av alternativa behandlingsformer, där man försökte avgöra om någon av dem var lämplig att täckas av sjukförsäkringen; shiatsu var en av de 17 behandlingsformerna som utvärderades och för vilka man inte fann några tydliga belägg för effektivitet. 2017 klassificerade därför den australiska regeringen shiatsu som en behandlingsform som inte skulle vara berättigad till försäkringsbidrag.
Shiatsu är alltså i bästa fall verkningslös och gör ingen känd nytta. Till detta kommer de problem som all icke-evidensbaserad alternativmedicin lider av: skadan av att sprida missuppfattningar om hur kroppen är beskaffad, risk för försening av annan verksam behandling, och den finansiella skadan som det innebär att betala för något som inte fungerar.
Länkar
- Wikipedia: Shiatsu
- Australiens hälsoministerium: Review of the Australian Government Rebate on Natural Therapies for Private Health Insurance
Skeptisk måndag med VoF
Varje måndag publicerar vi ett blogginlägg om ett ämne som berör våra intresseområden, dvs vetenskap, pseudovetenskap, myter, konspirationsteorier eller skeptikerrörelsen som sådan.