Publicerat i Folkvett nr 1/2010. Utskriftssida.
Har Einstein verkligen uttryckt sig så? Jag blev misstänksam när jag läste citatet. Einstein hade nämligen en mycket genomtänkt syn på vetenskapliga experiment. Han var i högsta grad medveten om riskerna med att dra långtgående slutsatser från ett enstaka experiment, oavsett om det stöder eller motsäger den hypotes man undersöker. Under hans livstid rapporterades ett flertal experiment som verkade strida mot både den speciella och den allmänna relativitetsteorin, men detta fick varken honom eller andra omdömesgilla fysiker att överge teorin. Den samlade evidensen gav nämligen ett övervägande stöd för teorin, ett stöd som efterhand blev allt starkare. De enstaka experiment som pekade i annan riktning har visat sig vara felaktigt utförda.”Einstein uttryckte det med de berömda orden: ’Inte ens alla försök i hela världen kan bevisa att jag har rätt, men ett enda att jag inte har det’.”
I den nätpublicerade versionen av föredraget har man för tydlighets skull markerat att de båda förekomsterna av ordet ”me” i citatet bör bytas ut mot ”the climate models”. Citatet förekommer också i mera hedervärda sammanhang. Så återges det t.ex. okritiskt i James Alcocks annars utmärkta bok Parapsychology: Science or Magic från I98I. Gemensamt för det stora flertalet av dem som återger ci tatet är att de inte anger någon källa. Men Wikipedia hänvisar till boken The New Quotable Einstein av Alice Calaprice. I en fotnot meddelade Wikipedia att citatet enligt Calaprice inte är ordagrant utan ”en parafras av en översättning av A. Einsteins ’Induktion och deduktion’.” [2]”No amount of experimentation can ever prove me right; a single experiment can prove me wrong.” [1]
Einstein framhåller också i denna artikel att en teori aldrig kan bevisas vara sann, och detta av två skäl. Dels kan framtida forskning visa att den är felaktig, dels kan det finnas mer än en teori som stämmer överens med kända fakta:”Från den fundamentala lagen (axiomsystemet) härleder han sin slutsats så fullständigt som möjligt på ett rent logiskt deduktivt sätt. Dessa slutsatser, härledda från den fundamentala lagen (ofta först efter tidskrävande utvecklingar och beräkningar) kan sedan jämföras med erfarenheten och på så sätt åstadkomma kriterier för att berättiga den antagna fundamentala lagen”. [4]
Observera att Einstein här talar om ”fakta”, inte om utfallet av enstaka experiment. Skillnaden är viktig. För att fastställa fakta behövs ofta många experiment, men när fakta väl är fastställda måste motstridande teorier ge vika. Om man däremot skulle handla så som citatet om ”ett enda experiment” föreskriver, kunde en enda oförklarad experimentell avvikelse tillåtas kullkasta en vetenskaplig teori som har överväldigande stöd från annan empiri. Så agerade Einstein förvisso aldrig i praktiken.”Således kan en teori mycket väl befinnas vara felaktig om det finns ett logiskt fel i dess härledning, och den kan befinnas inte stämma om ett faktum inte passar ihop med en av dess slutsatser. Men en teoris sanning kan aldrig bevisas. Man vet nämligen aldrig om framtida erfarenhet kommer att motsäga dess slutsats; och andra tankesystem är alltid tänkbara som kan förbinda de givna fakta med varandra. Om två teorier är tillgängliga och båda är förenliga med den givna arsenalen av fakta, så finns det inget annat kriterium för att föredra en av dem framför den andra än forskarens intuitiva öga.”